Nej till samvetsklausul i vården - debattartikel

Idag publicerar Hallands Nyheter en debattartikel av Barbro Westerholm, Bengt Eliasson och mig. Vi tar i den starkt avstånd från en samvetsklausul i vården.

Nej till samvetsklausul

Frågan om samvetsklausul i vården har dykt upp med jämna mellanrum alltsedan riksdagen tog beslut om abortlagen 1974. Oftast gäller den barnmorskors men ibland också läkares deltagande i abort. Av riksdagsbeslutet 1974 framgår att personal som finner det oetiskt att arbeta med exempelvis abortingrepp inte ska tvingas göra detta.

Samtidigt har sjukvårdspersonal skyldighet att fullgöra sina arbetsuppgifter och arbetsledningen ska organisera arbetsfördelningen så att konflikter inte behöver uppstå. Socialstyrelsen förtydligade detta i sin författningssamling: sjukvården ska ha abortsökande kvinnors behov för ögonen och att personal som finner abort oförenlig med deras personliga övertygelser ska få alternativa arbetsuppgifter.

År 1991 tillsatte regeringen på initiativ av KD en utredning som skulle ”överväga om studenternas rätt att av religiösa, etiska eller andra skäl vägra att delta i vissa obligatoriska moment är tillräckligt tillgodosedda i högskoleförordningen”. Utredningen kom fram till att det inte fanns anledning att inrätta en speciell samvetsklausul, särskilt inte i barnmorskeutbildningen. Men frågan var ändå het ute i samhället.

RFSU, Barnmorskeförbundet, Svensk Gynekologisk Förening och ett antal olika kvinnoorganisationer reagerade starkt mot samvetsklausultanken. Och i riksdagen skrevs motioner som sedan bifölls.

Nu har frågan om införande av samvetsklausul aktualiserats genom en barnmorska som är abortmotståndare. DO har i hennes fall uttalat att det är rätt att vägra henne anställning när hon meddelat att hon inte vill utföra aborter. 

Göran Hägglund har, när han var socialminister, i en interpellationsdebatt om samvetsklausul i riksdagen sagt att ”i Sverige har arbetsgivaren generellt sett rätt att ställa krav på att arbetstagaren utför sina arbetsuppgifter så länge dessa utförs för arbetsgivarens räkning och faller inom arbetsgivarens naturliga verksamhetsområde”.

Nu i november har Svenska Läkaresällskapets Etikdelegation uttalat att en principiellt viktig utgångspunkt är att hälso- och sjukvården finns till för patientens skull och inte för personalens. Det är således ingen rättighet att få arbete inom hälso- och sjukvården, vare sig generellt eller i ett specifikt yrke.

Vi finner att frågan om samvetsklausul är grundligt genomlyst. Vi har tydliga ställningstaganden av myndigheter och genom riksdagsbeslut att vill man arbeta som barnmorska måste man också ställa upp och utföra de arbetsuppgifter som anställningen inrymmer. 

Varje kvinna som söker abort ska mötas med respekt och hennes beslut får inte ifrågasättas. Kan man inte ställa upp på det måste man söka sig till andra arbetsuppgifter.

Barbro Westerholm,

Bengt Eliasson,

Tommy Rydfeldt, riksdagsledamöter respektive regionpolitiker, alla (FP)